Om en genialisk ide

Ibland blir det så himla kristallklart att man jag inte alltid är den skarpaste kniven i lådan.
Tyvärr. För om jag bara hade varit lite smartare så borde jag ha kommit på det själv. En sååå smart grej för att min lilla vita ska bli snabbare på banan. Hur många gånger har man liksom inte hört att man ska använda sig av det som hunden verkligen ser som en belöning. Något riktigt eftertraktat. Och att man ska fundera på vad som får hunden att verkligen springa. Ni vet riktigt ta i. Så hunden ser ut som ett streck som far runt på marken. Och att man funderar på hur hunden lär sig. Behöver den belönas ofta? Klarar den att jobba mer uthålligt? Och så vidare.

Det har jag hört och läst mååånga gånger. Och lika sjutton har jag inte kommit på den här geniala övningen! Så igår när jag var hos Anja och tränade och hon tipsade mig om den så kan jag liksom inte fatta att jag inte kommit på det själv långt tidigare. Men som sagt, det är inte alltid jag är den skarpaste kniven i lådan. 🙂

För det finns nämligen ett par tillfälle när min lilla vita blir som ett vitt sträck längs med marken och öronen verkar proppas igen med vadd. Och det är när han vet att det finns mat framme som han kan komma åt. Tex när vi är ute och går vår långpromenad så går vi förbi ett litet rött torp mitt inne i skogen. I det lilla torpet bor en äldre dam som tycker om råttor de vilda djuren i skogen. Så omtänksam som hon är lägger hon ut pasta och köttbullar på marken. Smart tycker min lilla vita som också gillar pasta och köttbullar. Finns inte en chans att jag kan få stopp på honom där. Pjuff säger det så står han 100 m bort och mumsar köttbullar. Det här har jag fram till igår mest sett som ett problem. Men det är det ju verkligen inte. Det är ju en fantastisk tillgång! Gäller bara att utnyttja den där galenskapen till min fördel. Och det är därför jag blev så överlycklig när jag fick tips om den här övningen. För det är precis det den går ut på.

Alla ni som är lite smartare än jag är kan ju sluta läsa nu. För övningen är verkligen enkel och självklar.

Bygg upp en enkel bankombination typ klass 1. Placera ut ungefär 4-5 belöningsskålar längs banans väg. Håll hunden i halsbandet och tagga den. Släpp iväg. Vid varje belöningsskål blir det en omstart. När ni gått i mål plockar du bort den första skålen och gör om hela proceduren. Fortsätt att plocka bort den första belöningsskålen tills det bara finns en kvar. Och då är hela kalaset slut!

Så har du en hund som är som min lilla vita så kan jag verkligen rekommendera den här övningen. Äntligen ligger han på och drar ifrån mig. Yeha 🙂 Det här kan vi träna på i det oändliga. Bara att bygga om banan. Så småningom kan man säkert lägga in någon sanjdig sväng i det hela. Men nu ska jag skynda långsamt så han förstår att det är full fart hela vägen som gäller.

Så tack Anja! Du är en stjärna i min himmel.

20120704-172053.jpg

20120704-172133.jpg

20120704-172208.jpg

20120704-172251.jpg

Annonser

One thought on “Om en genialisk ide

  1. Vad ROLIGT om det känns som det funkar!! Hihi, du får ju nästan plats med en liten bana i kringelikrokar på tomten;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s