Om svin och jubelidioter

Idag var det spännande på skogspromenaden vill jag lova.

Först var det uppbökat av svinen på ännu fler ställen än i förrgår. Ludden gick bananas vid ett av ställena så jag gissar att det inte var många minuter sedan svinen lämnade förödelsen bakom sig. Herregud så det ser ut där de har bökat. Man skulle kunna tro att en bulldozer har  dragit fram istället för några små grisar. De betarna som kan orsaka sådan förödelse vill jag inte komma i närkontakt med. Eller ännu värre om ludden skulle springa på dem. Hua.

Men sedan träffade vi tre jubelidioter också.

Alltså vad har folk för problem? Jag och ludden går på skogsvägen när det plötsligt kommer en stor svart hund av okänd ras emot oss. Jag säger åt det vita luddet att stanna så att jag kan gå fram och koppla honom. Tyvärr lyckas jag sällan få honom att våga vända ryggen till den andra hunden och komma till mig när jag kallar på honom, så därför har vi tränat in ett bergfast stanna. Och han stannar. Jag lyfter upp det svarta luddet för att snabbt kunna gå fram och koppla det vita luddet. Men innan jag hinner fram till honom så dyker två udda figurer upp bakom den stora svarta hunden. En gubbe och en kärring. Tror ni de ber sin hund stanna eller kallar in den? O nej. De skriker istället att det är ingen fara deras fina hund är sååååå snäll. Säkert! Hunden rusar fram till det vita luddet som står bergfast stilla men nu ill skällandes förstås. Hunden ser inte jättesnäll ut när den kommer farandes med raggen rest och spänd i hela kroppshållningen. Den tvärnitar framför det vita luddet som jag nu har hunnit fram till och lyfter på benet och revirpinkar i stort sett på det vita luddet. Jag lyckas koppla det vita luddet med det svarta luddet hängandes på min ena arm lagom tills gubben och kärringen hinner fram till oss. Hunden jagar runt det vita luddet som nu är kopplad och tok arg. Jag försöker få någon slags ordning på mina hundar i kaoset. Samtidigt ställer sig jubelidioterna och skrattar. Dessutom förslår de att jag släppa ner valpen så de får leka! Skjut mig! Jag snäste något kort om att valpen inte får leka med kreti och pleti och att det underlättar om man har koll på sina hundar. Alla vill inte leka. Gubben och kärringen tittade konstigt efter mig när jag stretade iväg med en hund under armen och en ill skällandes i kopplet.

När vi kommit en bit bort och lugnt åter hade lagt sig så tänkte jag att jag måste försöka vara lite mer positiv. Får ju så himla ont i huvudet av att vara arg för länge. Och då kom jag på att jag med allra största sannolikhet nu skulle få en väldigt lugn och behaglig promenad tills vi var hemma. För svinen hade vi ju helt uppenbart lämnat bakom oss och att vi skulle möta fler jubeliditoter i våran skog där man nästa aldrig möter en enda kotte var ju också uteslutet.

I shit you not! För när vi nästan är hemma så kommer det en jubelidiot till! Alltså flexikoppel är det guds straff till oss som fösöker hålla ordning på våra hundar vid hundmöten? För den här gången möter vi långa farbron som är ute och går med sin lilla tax. I flexikoppel. Där vi ska mötas är det en väldigt smal stig. Så jag kopplar båda ludden och går ut en bra bit utanför stigen i snåren. Här står vi tryggt och bra säger jag till ludden och ger dem en varsin godbit för att de är så duktiga och tittar på mig och inte på den lilla taxen. Men det hade nog varit bättre om jag istället hade tittat på den lilla taxen och den långa farbrorn. För den jubelidioten halar ju så klart inte in den lilla taxen utan låter den gå längst ut i flexikopplet så den kan gå fram och nosa mitt vita ludd i baken. Gissa om det vita luddet blev tok arg. Jodå han är ju terrier så det blev han. Jag är nog också lite terrier för jag blev också tokarg och frågade den långa farbrorn hur han tänkte? Antingen var jag otydlig eller så var han trög för jag fick inget svar. Jubelidiot! Hur fasen ska man kunna få till bra hundmöten när man möter sådant folk?!

Men nu ska jag vara positiv igen för det är ju alla hjärtans dag. 🙂

 

Annonser

4 thoughts on “Om svin och jubelidioter

  1. Det är respektlösa människor med lösa okontrollerade hundar som ser till att vi andra får koppeltvång på våra väluppfostrade kontrollerade hundar. Istället borde flexikoppel förbjudas, eller i alla fall idioten som brukar sitta fast i handtaget. Flexikoppel har man för att man inte orkar uppfostra hunden men vill ge den friheten. En idiotisk kombo – om du frågar mig. Jag hoppas att du skällde lika ilsket som vitluddet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s