Om en otrolig utveckling

Idag ska ni få se ett litet filmklipp på när jag tränar med det vita luddet. Det är en hund som fascinerar mig något otroligt. Jag har ju kämpat något så in i norden med att få honom att gilla agility lika mycket som jag gör. Det har verkligen känts som mission impossible och jag har mer eller mindre tänkt att jag får vara glad om jag kan ta den där sista pinnen i hoppettan så att vi kan få starta en klass tvåtävling, men att vi aldrig kommer kunna plocka en pinne där eftersom han har så dåligt driv. Men jag tror jag får ta och omvärdera det där. För han blir bara mer och mer laddad för varje träningspass vi kör. Vi kör superkorta pass varje gång för att han aldrig ska tappa motivationen.

Jag kan till och med sätta honom i starten och han är tokladdad när han får sitt okej. Tidigare har jag behövt starta tillsammans med honom för att han ska springa på. Nu kan jag i princip skicka honom till hindren och han har ändå en härlig speed.

Framgångsreceptet tror jag är att vi bara kör enkelt med fokus på att få jaga bollen och att få längta efter att träna. Jag kör precis samma övningar med det vita luddet som jag gör med det svarta. Inget komplicerat alls med svåra svängar och hinder som ska tas både baklänges och framlänges åtta gånger runt vardera hinderstöd. Nu jobbar vi enkelt med grundövningar och bygga upp en förväntan istället.

Just nu är faktiskt det vita luddet allra roligast att träna med. 🙂

Annonser

4 thoughts on “Om en otrolig utveckling

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s