Om ett genombrott

Det här med RC-träningen har inte gått så bra som jag hade hoppats på. Dels så har vi inte kunnat träna på flera veckor eftersom jag inte har haft möjlighet att åka till Öland på helgerna. Här hemma får jag inte plats med en hel balansbom med yta både före och efter. Och på klubben har vi inte tillgång en låg balans.

När vi gick över från att springa på plankan till att springa över hela balansbommen så var det som att det svarta luddet inte alls kunde generalisera det han gjort på plankan och överföra det till balansbommen. Jag skickade in filmer till Silvia för att få råd om hur jag skulle göra. Hennes förslag var att lägga dit mattan igen och sedan successivt minska ner på den. Till en början tyckte jag att det funkade bra. Men ganska så snabbt så fungerade inte det heller.

Jag har funderat massor på varför det helt plötsligt inte fungerar. Och min slutsats har blivit att han faktiskt inte förstår vad det är han ska göra. Han förstår inte vilket beteende det är som belönas. Så då har jag fått fundera på hur jag ska få honom att förstå hur han ska göra men ändå bibehålla farten. För att få honom att förstå i ett långsamt tempo är inga problem.

Det jag kom fram till borde kunna fungera är helt enkelt att göra det mycket tydligare för honom när han utför rätt beteende. Så även om Silvia menar att belöningen alltid ska komma och att det räcker med att jack-potbelöna för att de ska förstå så verkar det inte funka för oss. Jag vill ju fortfarande ha fokus framåt på honom. För att få ihop det här fick jag ta hjälp av lill-matte, en klicker, en skål och köttbullar. För att få honom att förstå plockades helt enkelt belöningsskålen bort när han missade kontaktfältet. Vi baklängeskjedjade hela balansbommen och jippi! Nu känns det äntligen som han förstår vad det är han ska göra. Den sista rundan vi körde idag över hela balansbommen gick så bra att jag nästan blev lite tårögd. 🙂

Tyvärr dröjer det nu ett par veckor innan vi kan träna det här igen. Det är bara att inse att vi inte kommer vara redo att börja tävla agilityklass i vår. En rimlig målsättning är nog att tidigast börja tävla någon gång under hösten 2014. Det känns ju långt borta men samtidigt lite skönt.

Annonser

5 thoughts on “Om ett genombrott

  1. Ungefär som Daisys metod men hon använder en Manners Minder. Och det gjorde jag med. Genomgående när jag tittar på olika metoder att träna RC är att alla använder nån slags markör ex en klicker när dom gör rätt.

  2. Hurra! Här blir det ju inte många fel och hans teknik ser ju mer och mer likadan ut efter varje rep (utan att jag vrålanalyserat flera gånger men visst!?)

    En liten detalj som ni ordnar till sista rep på filmen är att belöningen står lite längre bort för det ser nääästan ut som att han går i broms redan på KF för att kunna hinna bromsa till belöningen 😉 Å andra sidan vet jag inte alls om det spelar någon roll för er i träningen.

    Kul att du fått komma närmare lösningen men synd att det blir tunnare med träning framöver…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s