Om halloweenfirande

Just nu är vi där vi allra mest vill vara. Vi är i stugan på Öland och firar Halloween. Folk är ju lite olika hur man gillar att fira saker. Jag och det svarta luddet gillar att fira så här.

Som ni ser så är det hög Halloweenfaktor på det här. Jag menar, kolla färgen på bommarna! Kan det bli mer Halloween än så liksom?

Lillmatte firar så här.

Och det vita luddet firar med att gå viltspår.

Jomenvisst! Livet är på topp just nu.

Om en gästbloggning

Hej, nu är det lillmatte som sitter bakom skärmen igen. 🙂

Idag har våra ludd haft en skön dag.

Först fick de lite sovmorgon & det gillade de. Sen körde vi mot klubben runt tio snåret & körde ett bra pass. Som pricket över i:et gick vi en härlig promenad i det fina Bokhultet. När vi svängde upp till det vita huset igen så fick våra fina ludd en varsin tjurmuskel att smaska på. När benen var slut så (detta älskar vårt vita ludd ;-)) fick de sova och mysa sig i soffan.

Just nu är våra ludd och matte ute på en kisse-runda, då tänkte jag passa på att gästblogga lite. 😉

På tränings-passet idag körde det vita luddet och jag små ganska enkla kombinationer. Det är lite så vi två jobbar. Snabbt & lätt & roligt, det är både det vita luddet & jag överens om. 😉

Jag tog mig tiden att redigera en video på det vita luddets tränings-pass & jag tänkte visa den för er.

Har det bra så länge! /lillmatte

Om dagen efter

I dag har vi en riktig dagen efter dag här hemma. Regnet strilar ner från himlen och har gjort så mer eller mindre hela dagen. Jag och Ludden skulle egentligen åkt till Humlespunkarna i dag men eftersom det ösregnade där stannade vi hemma istället där det bara ösregnar emellanåt.

Efter två timmar i skogen för lite motion och aktivering så ligger båda ludden i varsin ände av soffan och snarkar. Och jag gissar att de behöver sova för de senaste dagarna har sannerligen varit hundhektiska.

I fredags till exempel var vi först ute i skogen hela förmiddagen och sedan åkte vi till veterinären för att höft- och armbågsröntga, ögonlysa och vaccinera det Svarta luddet. Det Vita luddet fick också vaccin mot kennelhosta. Ögonlysningen visade tyvärr att det Svarta luddet har en måttlig näthinneavlossning på höger öga. Det betyder att han har nedsatt syn på höger öga. Det är inget jag har märkt av och veterinären var väldigt säker på att han kompenserar det med sitt friska vänstra öga. Det finns ingen behandling för det här och hon tyckte att jag skulle fortsätta behandla honom som en fullt frisk hund. Röntgenbilderna skickades till SKK så det tar ett tag innan vi får besked på hur det ser ut.

I går var vi på klubben hela dagen. Det var dags för årets KM. Jag och det Vita luddet har ju aldrig lyckats prestera något på våra tidigare KM så förväntningarna var väl inte speciellt höga. Men det Vita luddet överraskade mig i går genom att vara på ett strålande humör. Vi hade med oss den nya leksaken leksaken från Dogmainia som vi kampade igång oss med. Kolla själva så fattar ni ju att man får fart på terriern med den här! Kaninsskinn med pip och boll liksom. 🙂

Kaninskinn med pip, elastiskt handtag och boll

Och då blev det fart på det Vita luddet som belönades rikligt med falukorv efter målgången. I andra loppet låg det tyvärr harbajs precis i starten som han började käka på innan vi hann starta. Det gjorde att han var lite seg och disträ i starten och gick fel i slalomet. Men efter att vi tog om det så fick han fart igen och whoop, whoop vi kammade minsann hem en 3:e placering. Fina, goa Vita luddet. ❤

Det Svarta luddet var mest med och minglade runt men han fick prova att springa Blåbärsbanan utom tävlan eftersom det var en åldersgräns på 18 månader. Och det var ju tur att vi inte var med och tävlade eftersom vi diskade oss. Fast det Svarta luddet tror nog att vi vann och det är ju det viktigaste. Tyvärr fick jag inte med det Vita luddet på film. Så vi får bjuda på det Svarta luddets disklopp.

Om att ha fått in en kokplatta

Idag har vi fått in en kokplatta i köket till snabbmakaronerna. 🙂

Flera gånger så fick till fina blindbyten. Och vet ni vad, problemet har nog varit minst lika mycket min position som ombyggnationen av det svarta luddets hjärnkontor. Som det brukar vara alltså. 🙂

Idag har jag också klippt ihop en liten film som jag ska skicka in till fröken Damm. Vi är inte helt färdiga med den här läxan men vi har kommit en liten bit på väg och jag vill gärna höra vad hon har att säga om det.

Enjoy!

Om ombyggnation

Alla vet ju att det kan bli lite rörigt när det är ombyggnation på gång. Det blir svårt att hitta var man lagt sina saker och att få struktur på livet. Just nu pågår det ombyggnation för fullt här hemma. Ja inte i själva huset, utan i hjärnan på det svarta luddet. Ett helt normalt tillstånd för unghundar och tonåringar. Men det kräver en gnutta tålamod och förståelse för vad som pågår från omgivningen.

Alltså det är inte lätt att få de mest självklara saker att fungera under en ombyggnation faktiskt. Tänk er att ni ska bygga om i köket. Då är det tex svårt att laga de allra enklaste av enkla rätter. Till och med att koka snabbmakaroner blir ju svårt. Lite så tror jag det är i huvudet på svarta luddet nu. Lite som att koka snabbmakaroner utan ett fungerande kök.

Innan hjärnombyggnaden drog igång för fullt så ägde han tex på blindbyten. Den tiden är en svunnen tid. Men som sagt det är inte lätt att koka snabbmakaroner när köket är under ombyggnad. Så vi gör som man får göra när man bygger om. Vi härdar ut. Och äter micorlagad mat. Helt ok ett tag men i längden blir det kanske en smula enformigt. Men vad gör man inte för att få ett uppgraderat kök eller en uppgraderad hjärna?

Så här ser vår micromat ut. 🙂

Om att bosta självförtroende

Idag har jag och ludden haft finbesök. Humlespunkarna har varit här. Och självklart när man får så fint besök så tar man med dom till den finaste platsen som finns i den här staden. Och nej, det  är inte domkyrkan och inte Växjösjön utan självklart agilityplanen vid Bokhultets naturreservat. Det är fina grejer det.

Hela eftermiddagen fnittrade vi agility, pratade, drack kaffe, gick promenader, valpbusade och bara hade det alldeles underbart. Vi hade det så bra att regnet tillslut gav upp och lät solen skina på oss istället.

Vi byggde upp läxan som jag fått från fröken Damm. Och i början gick det väl ungefär katastrofdåligt för mig och det svarta luddet. Och stackars Humlespunk matte slet sitt vackra, svarta hår över hur hon skulle få mig att fatta det där med var jag ska befinna mig mellan alla hindren. Och hon är pedagogisk som få. För när hon hade slitet sitt vackra svarta hår ungefär tio gånger så trillade polletten ner i min kropp och plötsligt fick jag det att funka! Till och med flera gånger på rad. 🙂

Och jösses vad det var gott för självförtroendet. Så idag har jag klarat att göra fina blindbyten och tighta svängar. Även kom till hand kommandot funkade efter lite trixande. Vi har långt kvar innan vi ställer oss på startlinjen för att tävla, men det var härligt att få till ett så lyckat träningspass. Stort, stort tack Humlespunkarna och varmt välkomna tillbaka!

 

Om ofrivillig vila

Idag gör vi ingenting ludden och jag. Det svarta luddet har fått någon magbacill och har kräkts hela natten och morgonen. Och det vita luddet vägrar gå upp ur sängen och följa med på promenad eftersom det är mulet och lite småkallt. I vanliga fall brukar hans protester inte gå hem men idag är jag också trött efter en orolig natt. Så då myser vi inne istället. Det är ju faktiskt inte så dumt det heller. I alla fall någon dag ibland.

Roar mig med att titta på lite filmer från de senaste dagarnas träning. Den här skickade jag in till Jenny.

Jag var inte speciellt nöjd med resultatet kan jag säga. Men Jenny är en bra coach och peppade mig. Så här skrev hon:

Så eländigt var det väl inte 🙂 Tänk på att han är ung!

Han missar #9 flera gånger och det är för att du dels ropar väldigt mycket på honom efter tunneln och sedan flaxar väldigt med handen, 0:21. Jag var tvungen att kolla kombinationen för att se om det var så banan gick för det såg ut som att du inte ville att han skulle ta 9. Bara spring på och säg hopp, titta på honom, peka på hindret med en tydlig hand, stilla.

Att han driver ut mellan 11-12 är en unghundsgrej. Träna lite 180-graders svängar separat och belöna att han kommer in och tar hinder 2. Klicka gärna för det.

Bra jobbat med kom-träningen. Bra att du bröt ner det när det inte funkar. Gör så att du vinklar tunnelutgången ganska mycket åt vänster när du gör det med mer fart och från längre avstånd igen.

Den gången han missar 1:57 är du mest snabb iväg med handen och fokuset, inte själva kroppen.

När han slår i hinder 21 är det för att han kommer lite långt åt höger, han är inte beredd på att dra in mot 21 i tid. Du byter lite sent i ditt BX, det dör vara klart typ halvvägs mellan tunnel och #20, innan han tar avstamp. Du är inte jättesen men du kunde ha varit mycket tidigare.

Jobba lite till med dessa bitar :)!

Vi har fått ytterligare en läxa som vi ska jobba med. Den är vi inte färdiga med ännu och har inte skickat in till henne. Men så här långt har vi kommit.

Och nu kräks han igen!