Om förnuft och känsla

Då var den här helgens tävlande över. Och känslan jag har nu när jag skriver det här är besvikelse. Besvikelse över min oförmåga att kunna hålla ihop ett helt lopp, att inte kunna hålla i min hund och att inte kunna ta det lite mindre seriöst. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde se det som en lek, något kul man gör med sin hund som ett tidsfördriv. För egentligen är det ju inget viktig alls det här tävlandet. Men känslan av att vara misslyckad gnager.

Mitt förnuft säger mig att jag borde strunta i den där gnagande känslan av misslyckande. Det här ingår i utbildningen. Och jag är verkligen inte ensam om att inte få till det. Min hund är en unghund som har svårt att koncentrera sig en hel bana igenom och jag själv har tränat väldigt lite på att köra hela banor. Vi måste helt enkelt bara ta oss igenom det här.

Men i kväll ska känslan av misslyckande få finnas för att i morgon bytas ut mot lite jävlar anamma. För mig är det viktigt att det är tillåtet att bryta ihop och vara missnöjd. Det har varit två mindre lyckade tävlingar för oss och framför allt i dag gjorde jag verkligen bort mig i hopploppet.  Så jag är inte glad och jag tar inte lätt på det men jag kommer förhoppningsvis lära mig något av det.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s