Om ett mönster vi gillar

Nu är det helg igen och då kör vi på samma vinnande koncept som vi gjort de sista helgerna. Nämligen träning fredag, lördag, söndag och måndag. Det börjar bli en vana och ett mönster som vi gillar. Här kommer film från dagens pass. En bana som Birgitta har ritat speciellt till mig med tanke på det vi har lite svårt för. Gick väl helt ok, eller vad tycker ni? 🙂

Får se om Birgitta blir lika nöjd. 😉

Här är banan:

1606863_617333878343761_100447729_n

Och här filmen på hur vi löste den svarta varianten:

 

Annonser

Om slutspurten

Nu är vi inne på slutspurten av sportlovet. De senaste dagarna har vi tillbringat i stugan på Öland. Som vanligt har vi haft underbara dagar här, precis som det brukar vara alltså.

Det svarta luddet är nu uppe på fullhöjd på balansbommen. Nästa gång vi kommer hit måste jag ha en plan för hur vi ska börja träna på svängar av balansen. Börjar bli dags för min långa stiliga man att snickra ihop ett A-hinder så vi kan börja träna även på det.

Så här glad blev jag när vi körde först passet på balansen den här gången.

Alla tunnlar är undanplockade för vintern och slalom och gungan har vi hemma. Men sex stycken hopphinder står framme. Hittade den här kombinationen som ju passade perfekt!

551357_431095753634242_1183212206_n

 

Vi har tränat på de här och lite annat som vi lärde oss på kursen förra helgen. Snäva svängar känns verkligen som något vi måste få till bättre. De här kombinationerna var ju helt perfekta att träna det på.

I morgon är sista dagen här på ett par veckor. Då ska vi ge oss på ett par av de här varianterna som slutspurt på sportlovet.

32180_431095740300910_1419872497_n

 

Och så avslutar vi med lite bilder från dagens härligaste promenad.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

Om årets första träning i HHC

Det var ju bara några dagar sedan vi var i Agilityfabriken och tävlade. Idag var det dags att åka dit igen, men nu för att träna.

Tanken var att vi skulle vara 6 personer och 9 hundar. Men det blev lite manfall så vi var bara 3 personer och 4 hundar i tre timmar. Det kallar jag kvalitetsträning. 🙂 Konstigt nog så kändes det inte alls som att vi var där i tre timmar. Tiden gick så snabbt, men vi fick träna på en massa bra saker. Det svarta luddet hade lite läxa kvar från fröken Damm och så hittade vi en rolig kombination från Humlespunkarnas matte som vi byggde upp. Fokuserade lite extra mycket på starten och staketet. Måste säga att jag är imponerad av hur fint han hoppar staket. Ser däremot på filmen att jag själv inte vrider överkroppen så bra. Hm, skärpning. Det vita luddet körde korta fartiga rundor. Han verkligen älskar att få träna inomhus. Och han har inga problem med att få grepp i mattan. Det svarta luddet däremot sladdar lite mer än önskvärt på underlaget tyvärr. Så i svängarna tappar han lite fart.

Om roliga lekar

En kompis delade här om dagen en film som gav mig massor av inspiration. Enkel, rolig och fartfylld träning. Så här såg det ut när det svarta luddet och jag körde idag.

Han var betydligt snabbare igår. Gissar att han hade lite träningsvärk idag. Det är ju ganska mycket spring för honom, mitt fina sprakiga svarta ludd.

Om helgens roligaste

Igår städade och pyntade jag här hemma eftersom veckan som kommer och även nästa helg är helt uppbokad.

Så idag när jag satte mig i bilen och körde ner till Hässleholm för att träna i Agilityfabriken kände jag mig riktigt taggad.

Banan vi körde byggde vi som en lek där vi satte ut ett nummer var i turordning. Vi skulle bygga två varianter en enklare utan slalom och en svårare med slalom. Jag körde bara den enklare varianten och den var minsann inte så himla enkel den heller. Inte för oss i alla fall. 🙂

Båda hundarna var laddade idag, även det vita luddet. Han gillar verkligen att träna inomhus. Jag kan se på filmerna och jag kände det även när vi körde att det svarta luddet tappar tryck i steget när vi har hållit på en stund. Hoppas det där är en grej som växer bort vart efter. Oroar mig lite för det. Har ju fartångest eftersom det vita luddet har haft så svårt att fixa referenstiderna.

Dagens bästa var att det svarta luddet tog slalomet utan bågar trots att det var ett annorlunda underlag och helt ny miljö.

Det börjar kännas som att vi är lite samspelta nu jag och det svarta luddet när vi kör en bana. Vi har långt kvar innan jag helt känner att vi är synkade men det känns gott att känna att vi är på väg dit.

Tack för en rolig dag Kristina, Lena, Malin och Malin!

 

Om framförbyten

Så lyxigt livet på landet är. Nu är vi hemma i stan igen och jag längtar redan tillbaka.

Vi har plockat in nästan alla hindren för vinterförvaring. Men några hopphinder får stå kvar ute i vinter. Vem vet, det kanske blir en härlig barmarksvinter? Och i så fall går det ju att träna hela jullovet. 🙂

Den här helgen har vi koncentrerat oss på framförbyten. Stundvis gick det riktigt bra. Men jag ser på filmerna att jag emellanåt flaxar lite väl mycket med mina armar. Det svarta luddet har lite svårt att korta in sig och samla ihop sig när han kommer i full fart och ska svänga. Men det blir bättre och bättre tycker jag. Så här ser det ut.

Om att dra igång med vinterträningen

Igår var det premiär för årets vinterträning. Det är ju fortfarande möjligt att träna utomhus, men det börjar bli lite begränsande. Framförallt så gillar jag inte att det blir så halt i gräset. Känns som att jag inte vågar ta i och springa på när man rätt som det är kan dratta på ändan. Jag kommer säkert åka upp till klubben några gånger till innan hindren åker in för vinterförvaring men det känns skönt att ha kommit igång med inomhusträningen nu.

Jag och ludden kommer åka till Agilityfabriken varannan söndag fram till och med mars.

Igår testade vi att köra Blåbärsbanorna som det hade tävlats på där dagen innan. Det kändes riktigt bra trots att jag inte kan springa på ordentligt efter skadan jag drog på mig tidigare i veckan. Det som var skönt att känna var att vi absolut kan ge oss ut och tävla i en Blåbärsklass. Ska kolla om det ska anordnas några fler i Agilityfabriken i vinter.

Faktiskt kändes det för enkelt att för oss med en Blåbärsbana så Kristina byggde upp lite framförbytesövningar som vi testade på. Kristina äger på framförbyten. Det gör inte jag! Så det var vääääldigt bra träning för mig. Ni som är grymma på framförbyten får er nog ett gott skratt när ni ser mina i slow motion. 🙂

Extra roligt på träningen igår var att det vita luddet visade upp en riktigt kaxig attityd när vi körde. Han öste på som bara den. Inomhusträning is da shit om man frågar honom. 😉

Om att vara färdig

Nu har vi  jobbat oss igenom hela läxan jag och det svarta luddet. Det har tagit oss ungefär en månad och då har vi tränat cirka fyra dagar i veckan. Så snabba är vi ju inte. 😉

Foundation 3 kopia

Det som visade sig vara det svåraste i den här läxan var att få till blindbyten och kom-till-handkommandot. Det kan fortfarande krångla för oss emellanåt men för det mesta funkar det nu. Det är så lätt att tro att bara för att det funkade på förra träningspasset så sitter det som berget nu. Men det behövs många mer lyckade och välbelönade repetitioner för att det ska sitta som berget. Jag kan inte alltid förstå vad som gör att det inte fungerar. Men det jag har märkt en liten tendens till är att han nog är ganska störningskänslig. Och kanske att även jag är det och därmed visar honom otydligt och inte så avslappnat som jag gör när det bara är han och jag. Bäst går det alltid när vi är på vår hemmabana på Öland när ingen annan är i närheten. När det ska filmas brukar det börja krångla lite. Så jag förmodar att jag nog spänner mig lite då, även om jag inte märker det själv. Och sämst går det när jag är på klubben och tränar med mina träningskompisar. Så störning är verkligen något vi måste lära oss att hantera jag och det svarta luddet. Finns ju ganska gott om det på tävling.

Nu är jag jättespänd på vad fröken Damm ska säga om det här. Ni har ju redan sett mycket av det innan, men här är hela läxan förutom de två första varianterna.

Nu ska vi ut och träna ett sista pass för den här helgen. Sedan åker vi hem till stan igen, alltid vemodigt. Vill helst stanna här på ön för alltid.

Om att vara crazy

Just nu går all träning med det svarta luddet ut på att vara så crazy som möjligt. Jag ska tagga honom så mycket jag förmår för att få upp farten på honom. Det är asjobbigt! Men ger det bara resultat är det värt all möda. Och jag tycker redan att han är snabbare , tar mer initiativ och drar förbi mig med fint sug framåt. Den här filmen väntar jag just nu på att få feed-back på från Jenny Damm.