Om att hålla sig skadefri

Förmodligen är det en yrkesskad. Men jag är övertygad om att om man ska hålla sig skadefri så behöver man förutom bra kondition och styrka i de stora muskelgrupperna även ha bra koordination och styrka i de stabiliserande musklerna. Jag tror inte heller att det skiljer sig särskilt mycket åt om man är hund eller människa. De fysiologiska processerna borde bara ganska lika. Så därför ska min lilla vita minst tre dagar i veckan jobba med övningar som syftar till att förbättra just koordination och bålstabilisering. Så här kan ett sånt pass se ut.
http://www.youtube.com/watch?v=bw5Hhwyn6Gk
Nu ska vi in i stallet och hjälpa lillmatte. Därefter är det sista tillfället på tävlingskursen. Snyft.

Om motivation

Under vintern när det var snö och mörkt och kallt på kvällarna så tränade vi en hel del trick. Det jag lärde mig då var att Milou är som mest motiverad att utföra beteenden när det är dags för mat. Så det utnyttjade jag så klart. Jag lärde mig också att han är ganska långsam i utförandet av en rörelse när den är ny för honom. Och att han blir mer och mer intensiv i utförandet ju säkrare han blir.
Nu har jag en tanke om att jag ska lära in agilitybeteenden på samma sätt som jag lärt in tricken. Alltså förts och främst ska han vara i rätt sinnesstämning. Han ska be mig om att vi ska träna. Han ska få gott om tid att förstå vad jag menar. Han ska känna sig trygg i att han gör rätt. Så här såg det ut när vi tränade ikväll.
http://www.youtube.com/watch?v=Xu0VD94ZTgY
Tycker det är så roligt det här. Ska bli intressant att se om mina tankar om hur jag ska träna honom kommer att funka. Årets stora mål är ju att öka farten så att vi kan ta oss upp i klass två nästa år. 🙂

Om träning i högsommarvärme

Värmeböljan håller i sig. Underbart tycker både jag och min lilla vita som är frusna av oss. Men att träna några längre pass när det är över 25 grader i skuggan ska man helst undvika om man inte vill få värmeslag. Men ett litet pass orkade vi med idag. Vi fokuserar fortfarande mest på raksträckor och velodrombanor. Det går snabbare och snabbare men jag tror fortfarande att det finns mer fart att hämta. Jag har en tanke om att vi ska köra enkla kombinationer ända tills han är så säker på vad han ska göra att han vågar ösa på och springa ifrån mig. Vi ska också jobba vidare med tajta svängar så att han inte tappar mer fart än nödvändigt när det blir lite mer avancerade banor.

Fick med några sekvenser av det vi tränade på idag på film. Är riktigt nöjd med farten han har i slalom. Inte riktigt lika nöjd med att resåren i mina brallor är så dålig så att byxorna kasar ner när jag springer. Men det bjuder jag på. 🙂

Säcken fick sig också en omgång. Men bara en. Säcken är inget jag nöter på eftersom jag har märkt att han snarare sänker än ökar motivationen om jag kör den flera gånger. Ser väl ganska bra ut idag tycker jag. Han har inte fullt ut den attityden jag vill att han ska ha. Men för att han idagsläget ska ha det krävs det en föråkare som är BC eller Malle.

Vi tränar vidare så här så får vi se om det landar där jag önskar. Så länge jag ser framsteg tänker jag att vi är på rätt väg. Även om det inte går så fort framåt som jag önskar.

Nu ska vi öva in lite nya tricks ikväll. Jag är övertygad om att även trickträningen gör att han kommer utvecklas i agilityn. Det ger bra kroppskontroll och kroppsmedvetenhet hos honom. Med lite tanke bakom tricken så kan det även ge styrketräning. Och framför allt han älskar det!

Om att gå i mål

Underbart! Nu är vi i mål med våran tvådagarstävling. Självklart är vi trötta. Ni vet så där härligt nöjd trötta som man blir när en stor anspänning släpper. Men trots tröttheten är det första vi nämner när vi samlar ihop oss efter att tävlingen är slut: Vilket datum ska vi köra tävlingen på nästa år?
Då inser man att de här människorna älskar agilitylivet lika mycket som jag gör.

Vi har fått se mycket fin agility i helgen. Flera av Svergies bästa ekipage har varit och tävlat hos oss. Men det finns också mycket fin agility även i klass 2. Det är inte alltid det snabbaste eller det felfria loppet som imponerar mest på mig. Den finaste agilityn tycker jag är när man ser hur lyckliga både hunden och föraren är när de får gå ut på banan och köra. Ren äkta glädje. Och så gillar jag när föraren visar hela världen hur mycket han/hon älskar sin hund oavsett hur det går inne på banan. Och det har vi fått se en del av i helgen. 🙂

Nu känner jag mig så oerhört inspirerad att träna, träna, träna så att vi också någon dag kommer upp i klass 3. Fick ett tips av Maria Melakari om den här länken http://silvia.trkman.net/. En sida helt i min smak. Så tack för tipset Maria!

Nu ska vi vila och mysa hela kvällen jag och min lilla vita. För trots att han inte har behövt prestera mer än några trix idag så tar det på krafterna att vara på en tävlingsplats i två dagar.

Om en tävling

Idag kl 05.30 gick startskottet för Växjö Brukshundsklubbs tvådagarstävling i agility. Eller snarare gick startskottet för mig då. Det var nämligen då väckarklockan ringde. Kl 07.00 var det samling på klubben för oss funktionärer och kl 09.30 gick startskottet för våra tävlande. Men som tur är för alla skotträdda hundar så är det bara ett mentalt skott.

Min uppgift idag var att sitta vid datorn. Jag tycker jag själv att jag borde fått ett pris och gärna en rosett för väl utfört datorarbete. Alla siffror hamnade på rätt plats i alla klasser. Mycket nöjd med min insatts. 🙂

Jag är också mycket nöjd med mina övriga familjemedlemmar som varit med som hinderfixare och grillmästare.

Min belöning kom efter tävlandet var avslutat. Då fick jag nämligen äran att köra lite med en av Brainpools hundar på framhoppningsbanan. Oh My good! Snacka om ljuvlig hund. Vilket tryck hon hade under tassarna och ändå så fantastiskt lyhörd och följsam. Vilken känsla. Tänk när man är samkörd och synkad med en sådan hund. 🙂

Nu ska vi samla krafter ikväll för att göra ett lika bra jobb imorgon.

Tjingiling!

Om en reflektion

Ledig från jobbet idag igen! Ja jag vet, jag har det bra. 🙂
Idag är en sådan där fixar dag. Ni vet när det ska städas och tvättas och uträttas ärenden. Men som tur är så har jag min lilla vita. Och det förstår ju alla att han inte kan sitta hemma en hel dag och bara glo på mig när jag far runt som ett jehu. Exakt. Bästa skälet för att få komma ut och njuta i det fina vädret är han.
Så efter lite hemmafix gav vi oss iväg till klubben. Återigen stod det grundträning med hindersug i planeringen. De här kombinationerna körde vi idag.

Jag måste säga att jag är jättenöjd med dagens pass. Använde belöningsskål med godaste godiset efter raksträckorna och jaga kaninskinn i rundbanan. Tänkte på tipset jag fick på kursen i onsdags. Att i tanken använda armen bakom rumpan på honom och liksom trycka fram honom. Det kändes som att han ökade farten och trycket. Idag var jag duktig på att hålla mig till korta intervaller. Max fyra gånger på varje station med en vila emellan. Så idag bröt jag innan han hade tröttnat.

Därefter gick vi en härlig runda i Bokhultet. Så vackert så här års. Under promenaden kom jag på en ganska smart grej. Tycker jag själv i alla fall. 🙂 Det här har säkert de flest redan kommit på. Nämligen att jag under promenaden tog föshanden bakom rumpan och i tanken tryckte honom framåt. I samma stund som han ökade farten kastade jag en belöning framåt. Det funkade superbra.

När vi gick där på promenaden så började jag fundera på vad vi gjorde förra året jag och min lilla vita. Och då mindes jag att jag för ett år sedan skulle kunnat ge nästan vad som helst för att få en hund som jobbar så bra med mig som Milou gör idag. För ett år sedan hade jag en hund som bara ville nosa och springa iväg och göra annat när vi skulle träna. Tänk vad långt vi har kommit ändå jag och min lilla vita. Nu är det upp till mig hur långt vi ska komma. För Milou är villig att jobba hårt. Ska bli spännande att se var vi står nästa år vid den här tiden. Tänk om vi då har full fart på banan. Idag skulle jag kunna ge vad som helst för att få en snabb hund på banan. Vi får se om jag lyckas. 🙂

Om gårdagen

Igår var temat på kursen tävlingspsykologi. Vi fick då i uppgift att inför varandra berätta om vad vi har för mål med träningen och tävlandet.
Jag var sist i tur att få delge mina kurskompisar vad jag har för mål. Alltså hade jag en stund på mig när jag hann överväga hur ärlig jag skulle vara. Jag kan säga som så att i mina ögon är mina kurskompisar ganska mycket bättre än vad jag är på det här med agility. Dessutom är det sansat folk. Så deras mål var på alla sätt rimliga tyckte jag.
Sen blev det då min tur. Och man ska ju inte ljuga. Så det var bara till att klämma fram det. Jag ska ta mig till VM! Jomenvisst. 🙂 Det är det jag satsar på. Ni vet det där om att sikta mot stjärnorna. Det tror jag på.

Sen var det dags att gå ut och börja jobba lite så att vi skulle kunna nå våra mål. Malin erbjöd sig att filma ett av mina lopp. Och som ni ser så är vi verkligen ett lovande ekipage 😉

http://www.youtube.com/watch?v=R_3vpKhjtuc

Tack Malin för dina härliga fniss 🙂

Om livskvalité

Ibland är livet faktiskt bättre än bra tycker jag. Som idag till exempel. Jag är ledig, solen skiner, hemmet är tillräckligt städat och tvätten är under kontroll. Vad mer kan begära? Det betyder nämligen att jag har tid. Tid att göra det som faller mig in. För mig är det livskvalité. På det viset är jag verkligen billig i drift. 😉

Det här är vad jag och min lilla vita har använt tiden till idag på förmiddagen.

Nu ska vi vila upp oss lite efter tre timmars promenad och lek på Hissö. För ikväll blir det minst lika roligt. Då är det ju agilitykurs. Happy hippo! 🙂

Om en vanlig tisdag

Det underbara sommarvädret håller i sig. Den lilla vita har haft förmånen att få vara utomhus hela dagen eftersom han varit på dagis. Själv har jag haft förmånen att inte bli utsatt för risken att utveckla malingt melanom eftersom jag  jobbat hela dagen. Och kvällen har jag tillbringat i klubbstugan på möte inför helgens stora tävling. 🙂

Eftersom hela familjen ska delta som funktionärer på tävlingen var barnen med på mötet ikväll.Såg min chans att träna hindersug. Så efter mötet fick de snabbspringande barnen dra kaninskinnet som han fick jaga längs marken. Gick kanon! Får till ett jättefint släpp på honom när jag får lite draghjälp. Har lite att klura på hur jag ska kunna träna på släppet när jag är själv. Någon som har en bra idé så tar jag tacksamt emot den!

Väl hemma igen var jag och lillmatte sugna på att träna lite trix med honom. Vi har en hel del tricks som vi tränat in sedan tidigare men som behöver befästas. Idag ville vi träna in ett nytt trix också. Vi ska lära honom att hålla upp ena framtassen och hoppa fram på tre ben. Tänkte ni skulle få följa hur vi gör när vi tränar in det. Får se om vi lyckas. 🙂

Bjuder på lite filmer på de trix vi tränade på idag.

 

Om återhämtning

Idag har min lilla vita fått ägna dagen åt återhämtning. Ska man orka prestera är det viktigt att man ibland bara får vara. Utan krav. Så är det i alla fall för mig. Och därför tror jag stenhårt på att det är så för min hund också. Vädret idag har verkligen inbjudit till att njuta utomhus. Så vi packade picknick-korgen och åkte ut till Hissö på eftermiddagen. Den lilla vita är en riktig badkruka. Men lillmatte badade både med och utan kläder. 🙂 Efter bad och fika gick vi en härlig promenad runt Hissö och bara njöt av den vackra försommargrönskan.

Love it!