Om att det goda tar slut

I morgon åker vi hem till stan igen. Tyvärr. Eller det ska bli ganska kul att komma hem och träffa alla. Bara vi kunde åka tillbaka hit om ett par veckor. Men så blir det inte eftersom min långa stilliga man nu ska börja renovera det sista rummet här i huset på Öland. Och då blir det alldeles för stökigt för att jag, ludden och lillmatte ska kunna vara här.

Men tiden vi har haft här kunde inte ha varit bättre. Den har innehållit precis allt av det jag älskar allra mest. Det svarta luddet och jag har haft träningsläger. Vi har tränat 3 RC pass/dag och 1-2 agilitypass och lite andra småövningar. Sedan har vi gått härliga långpromenader i den vackra, karga naturen som norra Öland erbjuder. Men vi har också vilat mycket och myst ihop med resten av familjen. Det vita luddet har kunnat springa lös och nosat i varenda buske, för här har inte funnits en människa inom synhåll. Så bristen på vilja att komma snabbt på inkallning har inte begränsat oss alls när vi varit ute.

Det är verkligen fantastiskt hur bra RC-träningen har gått. När vi kom hit för knappt 14 dagar sedan så låg bommen på 55 cm höjd och han hade några pass där vi mest fick koncentrera oss på Get that contact game eftersom han hoppade lite. Men snabbt fattade han grejen och vi kunde börja höja. Nu är vi uppe på 115 cm! Alltså är det bara en höjning kvar och sedan är vi uppe på högsta fullhöjd (kan ju variera mellan 120 cm-135 cm). Just nu funderar jag på vilket upplägg jag ska ha på träningen när vi kommer hem och inte har tillgång till en höj- och sänkbar balans. Antingen testar jag att köra på fullhöjd när vi är i Hässleholm och tränar eller så låter jag träningen ligga nere till april när jag kommer hit igen. Det jag är rädd för är att han hinner glömma allt om vi gör ett så långt uppehåll. Tror ni att han gör det? Glömmer alltså? För egentligen vill jag inte köra på en ny balans ännu. Jag skulle vilja få honom säkrare på den här han är van vid först. Skulle vilja lägga till hinder före och efter balansen innan vi byter balans. Skulle vara jätte tacksam om ni ville ge mig lite feed-back på de här tankarna. 🙂

Här är en sammanfattning på övningar som vi har hållit på med. Nu när vi kommer hem ska vi ta några dagar helt ledigt och sedan fortsätter vi med slalomträningen. Han fixade 12-pinnarsslalom utan bågar med störning innan vi åkte hit. Ska bli spännande att se om det sitter när vi drar igång igen.

Om framförbyten

Så lyxigt livet på landet är. Nu är vi hemma i stan igen och jag längtar redan tillbaka.

Vi har plockat in nästan alla hindren för vinterförvaring. Men några hopphinder får stå kvar ute i vinter. Vem vet, det kanske blir en härlig barmarksvinter? Och i så fall går det ju att träna hela jullovet. 🙂

Den här helgen har vi koncentrerat oss på framförbyten. Stundvis gick det riktigt bra. Men jag ser på filmerna att jag emellanåt flaxar lite väl mycket med mina armar. Det svarta luddet har lite svårt att korta in sig och samla ihop sig när han kommer i full fart och ska svänga. Men det blir bättre och bättre tycker jag. Så här ser det ut.

Om att vara på banan igen

Nu är jag tillbaka på ön. Och det har vi firat med rolig bana som jag hittade hos Humlespunkarna. Så här ser den ut. Ja efter att jag har ritat av den förstås.

 

Vi har bara kommit till hinderpassage nummer 11 ännu så länge. I morgon ska vi försöka ta oss till nummer 15 och på söndag kör vi grand final och försöker sätta hela härligheten. Så här ser det ut när vi kör. Vad tycks? Något du tycker vi skulle gjort annorlunda? Finns ju massor med handlingsalternativ här. Roligt som tusan. 🙂

Om en som till och med farmor blev imponerad av

Man skulle kunna tro att det vita luddet inte får någon träning längre eftersom det mest är det svarta luddet som jag skriver om. Men så är det så klart inte. Det vita luddet får göra i stort sett samma övningar som det svarta. Att skaffa hund nummer två har verkligen varit en kick även för det vita luddet. Han är mycket mer taggad när vi tränar och han får så bra fysträning av alla lekar som de håller på med. De springer lösa i skogen och simmar i havet, de brottas, kampar och jagar varandra. Det är verkligen oslagbar träning för dem båda två.

Igår filmade vi när vi tränade. Lillmatte och det vita luddet börjar bli ett riktigt fint team. De gick en kvällskurs för Malin Thulander i våras och det gav verkligen effekt! Till och med farmor var imponerad av deras fart och kunskaper när hon tittade på. Och hon tycker överlag att det är ganska onödigt med hundar och att hålla på och greja så mycket med dem. 🙂

Banan har vi lånat från Humlespunkarna. Tack Bittan, här kan vi öva på en himla massa saker.

Det svarta luddet fick träna på lektion 6 i Foundationkursen. Vi skulle träna på stanna kvar i starten, framförbyten och bakombyten. Och om det gick även blindbyten. Älskar att träna med den här hunden. Han är så fokuserad och farten var det inget större fel på i går. 🙂

Silvias kommentar: Very cool speed and wraps! And sure, rear crosses on curved tunnels are the first step to rear crosses!

 

Om att vara ivrig

Idag har vi kört lite valpagility igen. Ja vet att han inte är så gammal ännu. Men det är ju så himla roligt. Och jag ser det mest som en lek. Det får bli korta och roliga pass. Det vita luddet tycker inte riktigt att vädret är tillräckligt fint för att springa runt och toka sig i. Så medan det svarta luddet och jag leker ute i trädgården ligger han inne och mumsar på märgben. Så alla är lyckliga och glada med andra ord. 🙂

Om ett lyckat träningspass

Jomenvisst! Idag överträffade träningspasset min förväntningar. Jag upplevde det vi inom landstingsvärlden kallar överkvalitet.;-) Det gillar jag.

Vad var det som gick så bra då? Jo, den lilla vita var som en kanonkula som jag lyckades placera exakt där den skulle träffa. Han var taggad men ändå kontrollerad.

Om jag ska försöka analyera lite mer kring varför det fungerade bra idag så tror jag att en stor bidragande faktor var ett nytt kaninskinn att kampa med och nygrillade kycklinglår att smaska på. Sådan är han. Hög lön ska det vara om han ska jobba. 😉

Att jag dessutom hade förberett och ritat upp vilka övningar vi skulle köra och exakt hur många repetitioner vi max fick göra av varje övning gjorde att jag slutade i tid. Jag gjorde exakt som jag hade tänkt mig, varken mer eller mindre. Ett framgångs recept tror jag minsann.

Övningarna idag var basövningar. Ingen rolig handling. Men det är ju det jag måste inse, det är här vi är idag. Och när jag prickar rätt i träningen så är både jag och min lilla vita lyckliga. Nu återstår det att bygga vidare från detta. Hitta nya varianter där vi successivt höjer nivån.

Det är så här jag måste jobba. Strukturerat. Planera, genomföra och analysera.

Så för er som har lust att se ett lyckat träningspass så kommer det här!

Kul att du tittade in här!

Nu tar vi kvällen jag och min lilla vita 🙂

 

 

 

Videoblogg

Idag börjar vi. För att utvecklas i träningen kommer jag nu börja blogga om våra träningspass. Det här gör jag av helt egoistiska skäl. Tycker det är enklare att utvärdera träningspasset när jag har det på film. Tänker också att det blir en bra dokumentation att kunna gå tillbaka i tiden för att se hur vi utvecklas. Har så lätt för att fastna i det som inte fungerar istället för att se våra framsteg. Så det här blir bra tror jag. 🙂

Självklart tar jag tacksamt emot feedback från er som läser bloggen.

Det här är allt lite läskigt tycker jag. Att ha en blogg. Jag har funderat ganska länge på att starta en blogg men faktiskt inte vågat. Vad som nu skulle kunna vara så farligt med det?

Fick stor inspiration idag att sätta igång med bloggandet efter att ha läst den här tjejens blogg http://memmeli.wordpress.com

Så här kommer lite filmsnuttar på det vi tränade på idag.

Stadga i starten och släpp över hopphinder.

Slalomingångar och fart i slalom.

Gungan, fart hela vägen fram.

Utkommande och grundsvängar

Så, då var det klart. Första inägget yeh 🙂