Om den sista biten i RC-träningen

Herregud! Det är nu över två år sedan vi började med RC-träningen och nu som först börjar vi närma oss ett färdigt RC i alla situationer. Man kan ju undra om man är redig i huvudet. 😉 Förvisso började vi i tidig ålder och tog gott om tid på oss att komma upp på fullhöjd. Det tog faktiskt åtta månader från att springa på matta till att springa på hela bommen på fullhöjd. Därefter kom nästa steg, att sätta in balansen i olika kombinationer och att ge oss ut på tävlingar och springa på en massa olika typer av balanser.

I vintras påbörjade vi lite mer strukturerat att jobba med svängarna. Det har inte varit en dans på rosor. Framför allt har vi slitit med de svaga svängarna. Där har han haft svårt att förstå hur han ska göra. Det har blivit ett för långt sista steg och lite snett av balansen varvid han oftast har missat kf. Men nu vågar jag nästan säga att han har förstått. Jag kör fortfarande med stödpinnar vid nedfarten för det mesta men nu klarar han att jag tar bort dem. Håller tummarna för att det nu börjar sitta i muskelminnet på honom hur han ska göra.

Så här såg dagens pass ut. RC-heaven från början till slut. 😀

Annonser

Om att göra det bästa av det

Jag har grämt mig länge nu över att vi inte kommit vidare med vår RC-träning. Här hemma har vi inte tillgång till en låg balansbom och nu på senhösten så blir det så sällan som vi åker till Öland att det inte har känts som någon idé att fortsätta med den träningen. Men om vi inte får till några kontaktfält så kommer vi ju inte kunna börja tävla. Nu har jag i och för sig som mål att börja tävla först efter sommaren, men det hade ju inte skadat om vi hade fått till det innan dess.

Så efter att ha diskuterat RC-träning flera kvällar med Malin Thulander så bestämde jag mig för att ge det ett försök på fullhöjdsbalansen. Jag har ju absolut inget att förlora på det. Eftersom han har fin fart och kan springa över den låga balansen så tror jag på att det går att köra på, på fullhöjdsbalansen.

Så det jag har gjort nu är att baklängeskedja över balansen. Vi behöver köra det här många flera pass förstås men ganska snart kan jag nog skicka honom över hela så att han får upp farten ordentligt. Vi fick till 65% träff vilket är betydligt bättre än vad jag förväntade mig.

Ett litet tips:

Är du sugen på att lära dig mer om RC så håller Malin kurs i det. 🙂

Om uppförsbackar och nerförsbackar

Idag har vi varit uppe på klubben och tränat på läxan igen. Och herre mitt jehu vad han har blivit duktig min lilla vita.
Eftersom det gick så bra att göra läxan belönade vi oss med lite kontaktfältsträning också. Jag fick en hel del bra tips i helgen av spunkmatte som jag testade idag. Eftersom han inte är så snabb så vill jag inte att han ska sakta in och stanna på kontaktfälten utan bara springa rakt av. Hittills så har det funkat bra eftersom jag alltid kunnat följa med honom hela vägen. Men när banorna blir mer tekniskt svåra och jag inte kan hjälpa honom ner så märkte jag i helgen att han hoppar av balansbommen åt sidan. Inte bra! Så nu har jag markerat upp- och nerfarterna med två pinnar. Dessutom satte jag en båge i vid kontaktfältet så det blir tydligt att han ska genom den och inte hoppa av för tidigt. Lade ut externbelöning för att han skulle dra ifrån mig. Det gick hur bra som helst. Snart får jag nog sluta tjata om att han är långsam. För det är han faktiskt inte längre. Däremot vill jag att han ska öka trycket i steget mer. Han är väldigt beroende av min hastighet och helst vill jag få honom att suga mer på hindren utan mitt stöd.

Det känns mycket hoppfullt inför nästa tävlingssäsong. Någon gång under nästa år hoppas jag att vi kan starta i tvåan i både hopp och agility.

20120905-155221.jpg

20120905-155239.jpg